1: Vem söker sig till psykosyntesterapi?

Så här på rak arm kan jag erinra mig följande "kategorier" (naturligtvis är verkligheten mer mångfacetterad än dessa förenklade typexempel).

• Den som upplever någon form av obalans. Skuggor från det förflutna och oro inför framtiden som hindrar en från att vara närvarande i det avgörande nuet. Knutar behöver lösas upp, sår behöver läkas, längtan införlivas och behov behöver tas på allvar. Man behöver bygga upp en hållbar personlighet. Man behöver inte nödvändigtvis, just nu, ta steget över till en transpersonell dynamik - och om man så skulle vilja - behöver man först ha en relativt stabil persona som "tål" att transcenderas.
• Någon form av kris som ofta innebär en vändpunkt eller tröskelpassage. Den kan utlösas av en yttre händelse som behöver genomlevas och ses i ett större perspektiv.
• Den som inte alls mår speciellt dåligt men som av "ren och skär" nyfikenhet och upptäckarlusta söker självkännedom.
• Den som tycker sig leva för "snävt", den som censurerar sina resurser, den som fastnar i "Om jag bara var/hade (fyll i själv), så skulle jag kunna/vara (fyll i själv)."
• Den som "har allt" och ändå......saknas något odefinierbart. Detta är ofta någon som är "lyckad" på det personliga planet, enligt rådande samhällsnormen. Man har en framgångsrik karriär, tillfredsställande samliv, välartade barn, ett stabilt socialt kontaktnät, god ekonomi, huset, bilen, drömsemestrar, den spännande,självständiga,omväxlande tillvaron."You name it"....Och ändå.....börjar en inre tomhet breda ut sig likt en isränna som vidgar sig. En sådan klient behöver stöd och mod att gå in i denna existentiella tomhet - där väntar en överraskning - det transpersonella bidar sin tid. Personligheten rädes att världen kommer att upphöra om man vågar släppa taget (identifikationen) om den. En hel skala av försvarsmekanismer försöker förtränga den sakrala impulsen. Rädslan för "ljuset" kan vara större än oron för "mörkret". I dunklet kan vi åtminstone gömma oss men att "exponeras" i "Ljuset" kan upplevas som ett utelämnande..
• Den som gärna söker "Ljuset" och helst förblir där utan att vilja befatta sig med det "trivialt" jordiska. Allting som är Före, Efter eller Bortom är Bättre än Här och Nu. Den som egentligen vägrar att erkänna sig som inkarnerad och förväxlar det transpersonella med det prepersonella. Man lever i en s.k. dualitetskris och kan inte förena sin inre/yttre himmel och jord. Att inte känna sig mänsklig och samtidigt anklagar sig för att vara just ofullkomligt mänsklig; "Om jag vore värdig Ljuset så borde jag ständigt kunna uppleva det."
• Den som drabbas av transpersonell "inflation" vilket tillfälligt slår ut personligheten och kan upplevas snarlikt en psykos utan att vara det. Man hör röster, ser visioner, får våldsamma kundalinireaktioner etc. utan att på något sätt kunna styra processen. Upplevelsens dramatiska karaktär kan få en att tro att man faktiskt håller på att bli galen d.v.s. mentalt sjuk. Alltför många behandlas som sådana och processen "stängs av" med medicinering och traditionell vård. Det är oerhört viktigt att man har kontakt med någon som förstår att kunna slussa igenom denna spontana transformation som benämns med begreppet " Spiritual Emergency". Detta är inte att förväxla med patologisk psykos eller kemiska hjärnrubbningar som kräver en viss medicinering och adekvat vård.
• Den andlige sökaren eller utövande ockultisten som har "hål" i sin personlighet. Oläkta erfarenheter blir oförmågor som lätt kan "lyftas upp" och kamoufleras som sakrala dygder - ett missbruk av termen sublimering. En äkta sublimering föregås av att tidigare stadier inte blivit överhoppade. Sublimering är inte kompensation!

Övriga fördjupningstexter

Artikel 1: Vem söker sig till psykosyntesterapi?
Artikel 2: När vårt patos tenderar till patologi
Artikel 3: Psykologins vardagliga mysterieskola
Artikel 4: Centrala begrepp - en ordlista
Artikel 5: Vem var Roberto Assagioli?
Artikel 6a: Bli Den Du Är - ett psykosyntesterapeutiskt förhållningssätt
Artikel 6b: Att mötas i session - det bifokala seendet
Artikel 6c: Självets syfte genom personlighetens motivation
Artikel 6d: Då smärtans motivation övergår i viljans intention